Fotbollsspelare från förr

Lillebror har spelat fotboll på förskolan. Fröken och jag ska gissa vem han var:

-Zlatan?

-Neeej.

-Henke Larsson?

-Neej.

-Nu kan jag inte gissa mer. Säg vem du var.

-Tomas Brolin!

-???

-Målgesten du vet, mamma!

Från barn får man höra sanningen

I ett svagt, mycket svagt, ögonblick lovade vi äldste sonen en egen dator på rummet. Men då måste han ju städa skrivbordet först. Jag kan lova dig att han har aldrig städat så fort förut ("men det är inte så fint i lådorna mamma"), så då var det bara att bita i det sura äpplet och hålla sin del av dealen. Datorn i sig är inte själva problemet, det finns en som bara har väntat här hemma, men jag är inte helt bekväm med kombinationen barn, fritt surfande och chattande på internet. Vi, de mer eller mindre kloka föräldrarna, hade liksom inte tänkt färdigt kring det här och hur vi ska ha det i vår familj. Nåväl, sedan igår står datorn på sonens skrivbord och första frågan:

- Är det internet på den här?

- Nja, försöker föräldrarna lite svävande. Vi får väl se hur vi gör...

- Mäh, vad ska man ha en dator till om den inte har internet?

Mamma Knorr var namnet

-Å mamma, hemmagjord lasagne är mycket godare än skolans!

Eller i köket?

- Pappa, var är mamma någonstans?

- Jag vet inte, titta i tvättstugan.

Själv hade jag önskat att sonen hittade mig framför datorn, men riktigt sån tur har vi inte. Det blir glest bland inläggen med tre barn i radhuset, så är det bara. Läser bloggar det gör jag, det går faktiskt med ett skrikande barn på armen, skriva själv är värre.

Var jag var någonstans? I badrummet...

Kanske får det en viss inverkan på världsfreden

- Mamma, allt kommer att bli bättre när du är mammaledig, sa sonen för ett tag sedan. För förstå vad bra det är att gå hem direkt från skolan, äta mellis hemma och framför allt: man behöver inte torka borden efter mellis i matsalen när man är matvärd! Bara en sån sak!

Frågan är om bloggandet blir bättre. Ytterst tveksamt. Men en sak vet jag: den 28 november blev världen lite, lite vackrare.

Lite kan man väl få sopa?

Igår var det dags att lämna tillbaka vår kära Bullerbyboken till biblioteket. Lillebror grät. Idag har jag beställt cd-boken från adlibris, så om en vecka sisådär ska nog ordningen vara återställd. Kalla mig curlingförälder, men jag tänkte som så att lite Bullerby-idyll kan väl aldrig skada?

Förresten Olle, Bosse och de andra får sällskap av Rikskriminalens specialenhet för våldsbrott av internationell art. Det kändes tryggast så.

Höstshopping

Om jag inte blir korad till världens bästa mamma efter att ha köpt de här tröjorna till sönerna så vet i katten vad man ska göra.

Bilder från hm.com

Avslöjade

När man målar och målar (nästan) hela dagarna smakar det bra med något gott, helst choklad, på kvällen. När barnen har somnat sitter vi soffan, tittar på Grey's och äter godis. Låter bra, eller hur? Men häromdagen glömde vi städa undan godispappret efter oss...

När vår lille Sherlock, 5 år gammal, vaknar på morgonen går han in i vardagsrummet, ser chokladpappret och säger:
- Det känns som om någon har ätit godis här...

Aha-upplevelse

Sönerna har haft två intressen den här sommaren: Star Wars (förmodligen a never ending story) och Bullerbyn. Jag har varit fascinerad hur lasersvärd, battledroider, gamla farfar och Sörgården har samsats i killarnas liv och faktiskt ganska nöjd över att Bullerby-idyllen faktiskt har hållit jämna steg med Starfightern och de andra rymdskeppen.

Men idag upptäckte jag beröringspunkten mellan Star Wars och Bullerbyn: krig. Vi var i lekparken och barnen sprang omkring och lekte Star Wars. Femåringen ropar:
-Strid och seger!

Och ni som kan er Bullerby vet ju att det är precis det Lasse ropar i snöbollskriget:
- Strid och seger! Här kommer Nordanlandets fasa!

Inte bästa sommarlovsdagen

Tänk er följande scenario:
Det går fem pojkar i en klass. Fyra av dem är hembjudna till grillning hos en av pojkarna, efter en gemensam grej där alla fem varit. Hur mår den femte?

En sak kan jag säga: den femtes mamma är förbannad. Riktigt förbannad.

Fotografhjälp

Jodå, vi hamnade på ett sedvanligt midsommarfirande i fredags (efter det var behovet att värma sig extremt tydligt). Lillebror vägrade dansa, så han förevigade midsommarstången istället:

Fast när "Små grodorna" spelades så kunde inte ens lillebror stå still. Vi lämnade paraplyet och hakade på pappan och storebror.

Visdomsord

"Man kan inte leva utan chips"

Lillebror, 5 år

Fredagsmys

The Clone Wars och Marabou mjölkchoklad.

Törs jag säga att den ömma modern i familjen är mer exalterad över chokladen än filmen?

Barnens påskekrim

Var på biblioteket idag med tydliga instruktioner från 7-årige sonen att låna minst en LasseMaja-bok. Det var lättare sagt än gjort, men till sist lyckades lillebror och jag lokalisera Saffransmysteriet bland hyllorna. Men dagens överraskning var detta: nyskrivna Arne Dahl-deckare! Snabbt snodde jag åt mig Den stulna mobilen och hoppas på att sonen ska gilla Arne Dahl lika mycket som jag.

   

Mammas pojke

Storebror, 7 år, berättar om sista skoldagen innan påsklovet:

"Vi fick skriva mål för påsklovet. De flesta skrev att de skulle ha ett roligt lov och så, men jag, jag skrev att jag ska läsa ut Kärleksmysteriet."

Förberedelse

Själv har jag storstädat och lillebror fick fria händer med schlagerpyntet. Lägg noga märke till silverljuset och stjärnorna på Wii-mottagaren. Han är helnöjd med resultatet: "Nu behöver man inte bli ledsen om sin älskling åker ut, för nu har vi det rent och fint här. Då kan man vara glad för det istället!"

Vad vi ska ha i glasen? Coca-cola, of course. Den enda sanna melodifestivaldrycken, det har jag haft koll på sedan barnsben.

Vad som gör artisten

Sonen, 7 år, övertygar övriga familjen om Amy Diamonds förträfflighet:

1. Hon sjunger högt

2. Hon är glad

3. Hon dansar...

... SAMTIDIGT!

Vi lär fetrösta på Amy Diamond ikväll - för visst är det så, Markus Larssson, barnen bestämmer.

Nörderi

Star Wars har alltid (jo, alltid) haft en stor del i sönernas liv. Ibland har faktiskt Luke Skywalker fått ge vika för självaste Harry Potter, men just nu är det bara Star Wars, Star Wars och lite mera Star Wars. Själv är jag inte direkt överförtjust och lyssnar med ett halvt öra varje gång de drar igång med sina lasersvärdshistorier. Idag har storebror en kompis här och Star Wars-lekandet har tagits till en ny nivå. Långa diskussioner om filmer, spel och figurer och det slutar med ett att jag sitter här och googlar på hyperrymd. Och hamnar på NördWikin - din ultimata nörd-källa. Jo, jo, kom med något nytt...

Dagens fråga

Hela familjen har varit på släktkalas i en av de södra förorterna. På vägen hem åker vi förbi en viss glob, storebror tittar ut genom bilfönstret och suckar:
- Vad är det där för en tennisboll egentligen?

Schlagerfeber

Japp, vi har lyssnat på låtarna på svt.se. Sönernas favoriter är givetvis Scotts (med låten som Linda Bengtzing ratade sägs det) tätt följd av Alcazar. Pappan gjorde ett försiktigt försök:

- Ska vi inte rösta på Måns Zelmerlöws tjej?

7-åringen tittar på sin pappa och skakar lite lätt på huvudet:

- Då får du ringa för dina egna pengar!