Ytterligare en bok som jag tänkt läsa länge, men det har bara inte blivit av. Det faktum att filmen nu kom och att en av mina elever började läsa boken fick mig till sist att ta tag i saken. En dag fick jag boken i min hand i skolbiblioteket och sen var jag fast. Jisses, varför väntade jag så länge?!
Tror att handlingen är känd för de flesta, men i stora drag: Jenna, 13 år, bor med sin mamma och ska börja sjuan. Att börja högstadiet, med allt vad det innebär, borde vara det enda Jenna skulle behöva bekymra sig för, om det inte vore för det att mamman är svårt sjuk i cancer. Jenna är den “töntiga” tjejen i klassen och är bästis med Sanna. Sakke är föremålet för Jennas kärlek, men bara på avstånd. I skolan finns givetvis de populära, med Ullis i spetsen för gänget. Åh, vad jag känner igen mig i många bitar i boken och är så tacksam över att jag inte är tonåring igen. Boken är så fin (sorry, jag hittar inget annat ord) och så fruktansvärt sorglig så att det gör ont i mig. Flera, flera meningar griper tag i mig och jag måste läsa dem om och om igen. Dikten Jenna skriver under en svensklektion i skolan fångar förtvivlan och ångesten så att det gör ont i hjärtat. Men det handlar inte bara om hur det är att ha en mamma som snart ska dö, utan också att långsamt hitta lusten att leva igen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar