Fotbollsspelare från förr

Lillebror har spelat fotboll på förskolan. Fröken och jag ska gissa vem han var:

-Zlatan?

-Neeej.

-Henke Larsson?

-Neej.

-Nu kan jag inte gissa mer. Säg vem du var.

-Tomas Brolin!

-???

-Målgesten du vet, mamma!

Från barn får man höra sanningen

I ett svagt, mycket svagt, ögonblick lovade vi äldste sonen en egen dator på rummet. Men då måste han ju städa skrivbordet först. Jag kan lova dig att han har aldrig städat så fort förut ("men det är inte så fint i lådorna mamma"), så då var det bara att bita i det sura äpplet och hålla sin del av dealen. Datorn i sig är inte själva problemet, det finns en som bara har väntat här hemma, men jag är inte helt bekväm med kombinationen barn, fritt surfande och chattande på internet. Vi, de mer eller mindre kloka föräldrarna, hade liksom inte tänkt färdigt kring det här och hur vi ska ha det i vår familj. Nåväl, sedan igår står datorn på sonens skrivbord och första frågan:

- Är det internet på den här?

- Nja, försöker föräldrarna lite svävande. Vi får väl se hur vi gör...

- Mäh, vad ska man ha en dator till om den inte har internet?

Mamma Knorr var namnet

-Å mamma, hemmagjord lasagne är mycket godare än skolans!

Min vardag

Weronica har en utmaning på sin blogg "Se vardagen", läs mer här. Själv kommer jag nog inte publicera något varje dag (om jag inte mobilbloggar från tvättstugan - men vem vill läsa det?!)

Det här är jag just nu (från vänster till höger):

• barnen
• min snajsiga julklapp; termosmugg från Stelton
• datorn, funkar bra att surfa med dottern på armen - mindre bra att skriva...
• Harry Potter; äldsta sonen längtar efter att Lego Harry Potter-spelet ska släppas och just nu läser vi Harry Potter och fången från Azkaban
• sladden till min I-pod. Jag ska fylla den med bra radioprogram (typ nu) och gå ut på långa promenader med barnvagnen (typ nästa vecka)
• kameran med nytt objektiv. Fotar mest bebis och storebröder...

Eller i köket?

- Pappa, var är mamma någonstans?

- Jag vet inte, titta i tvättstugan.

Själv hade jag önskat att sonen hittade mig framför datorn, men riktigt sån tur har vi inte. Det blir glest bland inläggen med tre barn i radhuset, så är det bara. Läser bloggar det gör jag, det går faktiskt med ett skrikande barn på armen, skriva själv är värre.

Var jag var någonstans? I badrummet...

Julefriden har hittat hit...

... så nu önskar legotomten och jag er alla en riktigt

God Jul!

Kanske får det en viss inverkan på världsfreden

- Mamma, allt kommer att bli bättre när du är mammaledig, sa sonen för ett tag sedan. För förstå vad bra det är att gå hem direkt från skolan, äta mellis hemma och framför allt: man behöver inte torka borden efter mellis i matsalen när man är matvärd! Bara en sån sak!

Frågan är om bloggandet blir bättre. Ytterst tveksamt. Men en sak vet jag: den 28 november blev världen lite, lite vackrare.

Bra eller dåligt beslut?

Jag hämtar barnen och kommer hem först på fredagarna, men idag orkar inte jag hitta på någon fredagsmat. Vad gör jag då? Jo, ringer maken (som jobbar granne med ICA-maxi) och ger honom fria händer: "Köp nåt gott". Låter väl smart, kanske ni tycker, men jag är gift med mannen som lagar:

a) rå falukorv och snabbmakaroner

b) gröt

Det blir en spännande fredagskväll, det här...

Arbetsfördelning

Maken tränar och jag äter godis. Känns helt ok faktiskt.

Rum 1 - check

Bokhyllan är på plats, rummet har städats och fadern har dammsugit. Men titta snabbt gott folk, för imorgon är golvet fyllt av lego igen.

När det ena leder till det andra

Nej, det har inte blivit jättemånga blogginlägg på sistone. Skolstart, ny klass och egna barn har tagit sin beskärda del av orken. Nu börjar rutinerna sitta och vardagen rulla på (och erfarenheten säger mig att det är då vab:andet börjar...) och därmed finns lite läslust och skrivlust igen.

Vi håller på och röjer runt här i radhuset. En ny liten människa kommer att flytta in här och då måste lite plats beredas i sovrummet. Ja, en bokhylla måste till vardagsrummet, byrån tömmas och flyttas, förrådet rensas för att dit måste Wii-trummorna för att bokhyllan ska få plats, storebror behöver en ny bokhylla för att få plats med Harry Potter-böckerna och då behöver riddarborgen flyttas till lillebrors rum och då... Helt plötsligt befinner sig hela familjen på Mio och provsitter en ny soffa, för tydligen är det nödvändigt med en ny soffa för att få plats med en spjälsäng i sovrummet. Fråga mig inte hur vi kom fram till det, det ena gav det andra...?

Katastrof!

eller nästintill i alla fall. Vår inspelningsbara digitalbox har gått sönder. Och där i någonstans finns ett antal osedda House-avsnitt, plus säsongsavslutningen av Greys. Ja, men Greys har du väl sett tänker säkert en och annan. Men hallå, det är Greys vi pratar om, man kanske vill se igen och gråta lite till (i fall man inte hann gråta färdigt den första gången menar jag).

Men är man gift med en ingenjör så är man. Fram med verktygslådan, skruva isär boxen och kolla forat.

- Nu vet jag vad som är fel i alla fall, sa han nyss och pekade på någon grej. Om han vet hur han ska laga grejen förtäljer inte historien, men en bit på väg är vi i alla fall.