Idag gjorde jag det. Tappade tålamodet. I kvadrat. Lillebror vägrade cykla. Totalvägrade. Det var tårar och skrik. Hot och mutor. Ingen förändring. Det brister. Cykeln far i diket. Två gånger. Till sist lugnar båda parter ner sig. Tårar, pussar och kramar. Biblioteksbesök, bullar och festis.
Ändå sitter jag här och mår dåligt. Och känner mig som världens sämsta mamma.
1 kommentar:
Du är absolut ingen dålig mamma. ALLA föräldrar tappar tålamodet då och då. Det är bara så det är. Man måste det ibland tror jag för att inte tappa förståndet. det går inte att vara diplomat jämt och hela tiden i evigheters evigheter.
Det är bara så.
Så du är en BRA förälder som kan pussas och kramas och förlåtas efteråt!
Skicka en kommentar