För tredje gången på fyra måndagar fick jag hoppa in och ha 80 minuter lektion direkt på morgonen. Min klass har egentligen ett övningsämne då, men eftersom vikarier är sällsynta i skolans värld så fick jag planera lektionen ungefär samtidigt som jag klev över tröskeln till klassrummet (även kallad tröskelpedagogik). Som tur är såg jag min kollega med ett videoband i handen: Herman Historia Karl IX, 58 minuter. Yes! Då var den lektionen fixad!
Visst kan man ha en och annan oplanerad lektion, det som stressar mig allra mest är ju allt det där jag egentligen tänkt gjort på min planeringstid som nu förblir ogjort. Jag fick snällt skicka hem orättade läxor, det känns inte särskilt proffsigt men vad ska man göra? På lunchrasten hann jag helt enkelt inte rätta läxorna, då förberedde jag eftermiddagens lektioner - som jag egentligen skulle ha gjort på morgonen...
tisdag, mars 4
Tack Herman!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Det där är ett jobbigt dilemma. Eleverna måste få sin undervisning. Men den lärare som får hoppa in för den sjuka läraren hinner knappast planera nåt värdefullt och missar dessutom planeringen för sin egen klass - precis som det blev i ditt fall. Alltså blir inte bara en utan två och kanske ännu fler klasser lidande. Knappast särskilt vettigt. Men man måste ju göra så såsom det ser ut idag. Undrar vad alla skoldebattörer tycker om det?
Du har så rätt, det blir en slags fia med knuff. Man kanske kunde plocka in skoldebattörerna som vikarier? Jag menar, så får de se skolan för en gångs skull!
Skicka en kommentar