Det ringde på dörren och där stod en man med ett paket.
- Kan du skriva på här, sa mannen och pekade på en ruta i sitt block.
- Eh, ja, men det är till min man, kan jag skriva på då? säger en förvirrad liten fru (alltså jag).
- Ja, ni tillhör ju varandra.
Ja, paketbudet, det var faktiskt lite fint sagt.
Vi tillhör varandra, mannen och jag.
Inlägg
3 kommentarer:
Vilket poetiskt litet bud ni har där upp i norr!!! Var föresten i dina trakter imorse. Jakan C! :-)
Det var gulligt :)
Z: Men var du här! Nästa gång vill jag bjuda på fika!
Anna F&T: Visst var det! Jag blev helt ställd - det tillhör ju inte vanligheterna precis!
Skicka en kommentar