Sjuka barn. Ringer vår vårdcentral. Telefonsvarare. Jag lyder snällt och knappar in både personnummer och telefonnummer. "Vi ringer upp runt kl 9". Så långt allt väl.
Kvart över nio ringer det. En signal! Jag upprepar: EN signal. Hur sjutton ska jag hinna svara på en signal med två sjuka barn som hänger kring benen? Eller om jag varit en gammal tant med rullator?
Ringer upp vårdcentralen igen, kommer till samma telefonsvarare, får knappa samma personnummer och telefonnummer igen, inte lika snällt denna gång...
Update: Det lönar sig att knappa in nummer argt! Nu har jag blivit uppringd, hunnit svara och fått tid. Bra där!
fredag, januari 30
Galen är bara förnamnet
Upplagd av Johanna kl. 09:44
Etiketter: Barnen, Somliga dagar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar