Det tog sin lilla tid. Men till slut lyckades han, ja, maken alltså. Han har länge försökt få mig att förstå Johnny Cash storhet. Sen fick han hjälp från Sara. Och så såg vi filmen. Jag läste boken.
Och så spelade maken sången för mig. "Jag tänkte på dig när jag hörde den här". Jag lyssnade. För första gången lyssnade jag. Och erkände, med tårar i ögonen, att det är något visst med Johnny Cash och hans musik.
3 kommentarer:
Hej Fröken Johanna! Vilken trevlig blogg du har, jag haar inte sett den förut! Lägger en länk hit bums från oss!
Hihi, vad roligt! :) Skam den som ger sig ;)
martin: tack! Nu blir jag jätteglad!
Sara: Bra jobbat! :)
Skicka en kommentar