Jisses, vad den boken grep tag i mig! Jag läste klart den i förmiddags medan barnen lekt snällt på sina rum. Som jag har gråtit, tårarna trillade ner på mina kinder och jag var alldeles rödgråten när jag la ifrån mig boken. Det var länge sedan jag läste någon sådan varm, kärleksfull, sorglig och hoppingivande bok, vet inte om jag någonsin gjort det om jag ska vara ärlig!
Nu funderar jag på om jag ska se filmen eller inte. Risken är att jag blir besviken, men frågan är om nyfikenheten inte tar över ändå...
tisdag, februari 26
PS Jag älskar dig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar